Hej!
Ikväll ska det handla om ett spöke. Eller ett förmodat spöke. För kanske femton år sedan var jag ute med föräldrarna och hunden vid skogen i Törringelund (södra Skåne) . Jag hade en sån där första generationens digitalkamera, och fotade lite här och var bara för sakens skull. Sist av allt tog jag ett snapshot bakåt av skogen och sen körde vi hem.
Hemma vid datorn dök ett spöke upp på skärmen, vilket ingen såg när jag tog fotot. Det ser ut som en liten pojke, vilken liksom försjunken i sig själv står bakom några glesa träd. Där stod ingen i verkligheten, inte ens hunden reagerade trots det korta avståndet. Dessutom vore det märkligt med en pojke ensam i skogen klädd i tunn skjorta vintertid (någon påpekade också att kläderna ser ut att höra hemma i femtiotalet).
Huvudet är overkligt stort, men zoomar man in så ser man till och med pressvecken på byxorna. De flesta tycker att pojken står med böjd nacke och tittar rakt ned i marken, och vissa kan till och med se hans lillasyster stirra ut från löven bakom ryggen. Andra tycker att löven bakom ryggen ser ut som vingar.
Det skulle kunna vara bara ljus och skuggor, men blir lite väl många sammanträffanden. Jag tror inte på spöken, så min bästa gissning var att någon person på ett tidigare foto i digitalkameran liksom smält samman med skogsfotot, men kunniga experter har avfärdat denna teori. Spöket är fortfarande en gåta.
Om du har någon idé om vad som kan ha hänt med fotot så dela gärna med dig i kommentarerna nedan. Jag tror som sagt inte på spöken, och vill då helst inte ha råkat fotograferat ett heller.
Spökjägarna i Laxton kommer att ta upp bilden i sin Youtube-kanal nästa år (datum ej bestämt). Jag föreslog först en övernattning i Törringeskogen med full Ghostbuster-utrustning (det hade blivit ett kul reportage) men de tackade nej. Som tur var, jag hade nog inte pallat en natt där.
Det är nåt konstigt med själva skogen. Dagsljuset blir liksom skevt, och man går lätt vilse trots att området är litet.
En vän berättade att platsen är känd för övernaturliga fenomen, men jag har inte lyckats bekräfta detta. Själva Törringelund är en flera hundra år gammal sexkantig dansbana (numera inbyggd i ett hus), vilken i folkmun fått ge namn även åt naturen runt omkring. Det finns egentligen inget som heter ”Törringeskogen”.
Jag känner en oskriven novell här. Om pojken som fortfarande letar efter sin syster, sedan hon försvann utan spår från dansbanan på femtiotalet? Vad hände egentligen med dom? Är han en ängel?
Det är väl snart dags att återvända till Skogen utan namn …
Uppdatering: Klicka för att komma till novellen!
På återseende nästa söndag. KONTAKTA MIG om ni har nyhetstips, eller för att prenumerera på bloggen!
/Pelle
Lev väl!
Pingback: Liv och ljus | Per Thalion Lindahl
Pingback: Liv och ljus (del två av fyra) | Per Thalion Lindahl
Pingback: Liv och ljus (del tre av fyra) | Per Thalion Lindahl